Fyra år har jag skrivit ett inlägg på din blogg när du fyllt år, varför inte på din 18 årsdag också?

Jag vet att mycket har förändras på 5 år, och speciellt mycket sedan vi lärde känna varandra för en jävla massa årsen. Men någon stans där uppe i allt så har vi alltid gått tillbaka till varandra. Jag vet inte vad de kan bero på men vi har aldrig kunnat släppa vår vänskap riktigt.
Idag är den inte så stark, kommer inte ihåg senast vi skratta tillsammans eller när vi kunde lita på varandra till hundra procent. Vi går mest bakom varandras ryggar och jag vet faktiskt inte varför vi inte kan vara samms. Kanske har vi glidit isär så mycket att vi aldrig kan komma tillbaka. Va vet ja?
Något säger mig att löftena vi gav varandra att alltid finnas där och alltid hitta tillbaka nån gång i livet och lära förlåta varandra hur tufft de än är. Att vi alltid kommer vara en del av varandra och alltid minnas de vi gått igenom, att alla dom löftena är starkare än oss själva.
Idag fyller du 18 år och jag hoppas dig det bästa. En underbar dag och jag hoppas du lärt dig mycket i alla 18 år!

Jag älskar dig samtidigt som jag hatar dig